Hitta hem...

En dag i juni månad för drygt två år sedan publicerade jag mitt första inlägg. Som kom att bli starten på denna dagbok i form av en blogg. Som bara hade en början. En liten tanke men inget mål. Den har helt och hållet fått styras av min känsla, infall, och ideér som funnits där och då, i stunden. Som nu. När jag tittar tillbaka kan jag se att jag svävat åt olika håll. Jag kan direkt se när jag inte varit i fas, och känna när jag varit ute på hal is. Men framför allt kan jag känna den enorma glädjen som det faktiskt är att driva denna blogg.

Många är frågorna jag får om vad jag vill. Hur jag vill utveckla denna sida. Vart jag är på väg. Och så klart finns tankarna där ibland hos mig själv. Att jag kan fundera över vad ni vill läsa och är intresserade av. Att balansen ska vara lagom, mellan inspiration, foto, inredning och olika inköp jag gjort. Och på senare tid även glimtar från uppdrag jag utför. Slutsatsen jag drar är att smaken är rysligt olika, och om jag ska försöka anpassa bloggen efter någon annan, oavsett vem, då blir det inte bra. Då går hela känslan och meningen med mitt bloggande åt skogen.

Jag har funnit glädjen i fotograferingen. I den får jag utlopp för mitt skapande, som för mig är en nödvändighet. Om det sen är bilder från vårt hem, en kopp kaffe, en höstpromenad, en ny blus eller bara en skymt av något utan text, så är det så här det måste vara. För mig. Och förhoppningsvis också något för dig. Helt enkelt.

Tack för att ni finns.

♥

(Bilderna är från söndagens promenad, vid Krapperups slott).